Tatueringar

Jag satt och funderade på det där med tatueringar. Här om dagen när vi var hemma hos en vän på fika så kom samtalsämnet upp lite lätt och då kom vi fram till att nästan alla vi känner har tatueringar. När jag var 18 år gjorde jag min första tatuering. Det kändes nästan som att man skulle ha en och jag längtade i flera år på att jag skulle få lov att gå och göra en. Sen när man hade gjort en, så kunde man ju lika gärna fortsätta med en till. och en till. och en till…
Jag tycker att det är fint med tatueringar och jag är stolt över alla jag har skaffat mig och ångrar än så länge inte någon av dom. Men hur kommer man känna när man blir äldre? Kommer man ångra sig och ta bort allihopa eller kommer man vara lika stolt och nöjd över dom då? Jag tror ju i och för sig inte att det kommer vara så konstigt med tatuerade gamlingar när man själv blir äldre, eftersom det nu är så vanligt. Men vi får se, antagligen kommer det när som helst bli omodernt och då kommer väl alla ta bort sina tattoos! Eller vad tror ni?
Tror dock inte att mina kommer försvinna i första taget eftersom dom betyder så mycket för mig. Dom som jag har på handen gjorde jag när jag träffat till exempel. 🙂
 

1 reaktion på “Tatueringar”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *