Att vara två

Det är tillfällen som dessa som får mig att uppskatta min man så otroligt mycket mer än vad jag redan gör. När vi är ifrån varandra så märker man verkligen hur mycket man hjälper och stöttar varandra, speciellt i dom lite jobbigare situationerna.
Nu är Filip fortfaranda inte sig själv och han har inte sovit dom senaste 6 dygnen. Jag är vaken nu mitt i natten för att han inte kan somna om och det är stunder som dessa som jag saknar min man så oerhört. Att vara två om det jobbiga. Han skulle aldrig låta mig springa omkring själv på nätterna och lugna våran son. Vi skullle sitta uppe tillssammans, sjunga, vagga och natta om våran pojke. 
Jag är så oerhört tacksam för min fina man att det är omöjligt att få ner mina känslor som ord på papper. Orden räcker inte till för att beskriva hur glad jag är att jag hittat mannen i mitt liv!
Jag skulle egentligen stannat i Sverige i två veckor till, men jag gör nog inte det på grund av att saknaden efter min man är alldeles för stor. Jag känner mig inte hel utan min andra halva och det känns inte kul att vara borta från honom längre än så här. Jag behöver min man och Filip behöver sin pappa.
 
Att få vakna upp så här tillsammans betyder så mycket för mig – för oss. Så nu vill jag hem igen… <3

7 reaktioner på “Att vara två”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *