Det gick, men det var tufft!

Godmorgon på er!
Här sitter jag, stolt över mig själv att jag klarade att sova utan min man en hel natt. Jag är ju så jääääkla mörkrädd och blev rädd så fort jag såg en skugga eller hörde ett knyst i någon vrå. Att sitta nere i vardagsrummet efter att jag lagt Filip var helt oaktuellt då jag var så rädd att jag var nära på att kissa ner mig så fort jag hörde minsta lilla! Jag hade lagt Filip i vårt rum och klockan 19.30 så gav jag upp att försöka vara modig och gick upp och la mig. Jag låste om oss och satte på larmet i hela huset så att jag kunde lugna mig för inbrott i vart fall. Spöken däremot skärmmer inte larmet bort! Hehe.
Självklart vaknade Filip vid 22 och var vaken till och från ända till 01.30! Snacka om att jag var rädd för spöken efter midnatt! Tack och lov att vi har nattlampor som lyser upp! 
Efter att han till slut somnat så la jag mig och försökte sova, men vaknade någon gång under natten och hörde något konstigt ljud. Det lät först som att någon satt och målade i min ateljé, men jag skärpte till mig snabbt och sa till mig själv att sluta fantisera, sen lyssnade jag noga och insåg snabbt att det måste varit något djur ute som skrapade på väggen.
Till slut somnade jag ordentligt och vaknade klockan 07.30! Äntligen morgon!!
Filip är go och glad tack och lov! Han är säkert också lättad över att det är dag igen. Nätter och mörker är inget kul alls!! Vad tycker ni om tröjan han har på sig förresten? Den har jag (med enormt mycket hjälp av min kära mor) stickat till honom! 🙂 Visst är den söt!
Nu ska vi äta frukost, eller jag i alla fall, Filip matvägrar väl i vanlig ordning och sen ska vi ut på en långpromenad tänkte jag. Det är ju fint väder för första gången på väldigt länge, så man får väl passa på! 😉
 

13 reaktioner på “Det gick, men det var tufft!”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *