Pojke, Flicka, ”Hen”

 

bild lånad från google

Som jag nämnde i mitt förra inlägg så kommer vi ju få reda på vilket kön bebisen har redan om 4 veckor och det har fått mig att tänka en hel del. Det spelar absolut ingen roll för mig om jag får en pojke eller flicka, utan att få vara gravid och att jag faktiskt har en chans att föda ännu en människa till denna världen är så stort och jag är så oerhört tacksam oavsett kön såklart! Det spelar alltså ingen roll alls. MEN, blir det en pojke så kommer han att uppfostras som en pojke. Han kommer att dela leksaker med Filip, vilket består mest av bilar, traktorer, flygplan, lego och sånt som pojkar gillar. Han kommer också få ärva en hel del kläder från sin storebror och ska jag vara ärlig så skulle det bli väldigt ekonomiskt och fint om vi fick en till pojke till eftersom vi inte behöver köpa så mycket nytt. Hela vårat hus har blivit väldigt pojkigt och vi har nog saker så det räcker och blir över till en liten pojke till.

Blir det en flicka däremot så måste vi ut på en redig shoppingtur och köpa massor med dockor och rosa ting som flickor gillar.  Sen måste jag köpa en hel ny garderob som jag kan fylla med massa fina flickkläder. Det kan hända att hon får ärva en del pyjamaser och kläder som inte är så tydliga pojkkläder, men annars så måste jag köpa allting nytt. Så rent ekonomiskt så kommer det nog svida en del i min mans Amex om vi får en flicka – för jag kommer verkligen shoppa loss! 😉

Det är så jag kommer göra i starten för mina barn för att jag tycker att det är rätt att uppfostra dom efter de könet som dom har. Skulle mina barn sen i senare ålder vilja leka med varandras leksaker så kommer jag absolut inte stoppa dom! Om Filip skulle vilja klä sig i rosa när han är väldigt liten och det fortfarande är jag som bestämmer så kommer jag antagligen inte uppmuntra det. Men skulle han komma till mig som vuxen så får han såklart göra som han vill och jag kommer att stötta han i det han önskar att göra med sitt liv. Men då har jag i alla fall gjort vad jag kan för att han ska trivas med sig själv och den han är född till att vara.

Nu kommer vi lite över till det här känsliga ämnet, könsbyte, igen. Jag skrev i ett tidigare inlägg om en kändis som i 65 års ålder ville byta kön från man till kvinna. (Ni kan läsa det här) Jag uttryckte att jag skulle tycka det var väldigt konstigt om min man, för exempel, skulle vilja bli kvinna helt plötsligt. Jag skulle ha väldigt svårt att förstå det, men självklart så skulle jag stötta han i hans val. Dock hoppas jag verkligen aldrig att jag måste vara med om att min man vill bli kvinna, för det skulle krossa våran familj, relation och allt vi har tillsammans.

Det var många av er som kommenterade och tyckte att jag var ignorant, hade transfobi osv osv. Det var mycket av det ni skrev som såklart sårade mig och jag kände mig väldigt missuppfattad. Jag har absolut inte transfobi och jag tycker såklart att alla människor är lika värda och jag skulle självklart älska mina nära och kära lika mycket som vanligt om någon av dom väljer att byta kön. Jag kommer också stötta och finnas där, eftersom det uppenbart är ett väldigt jobbigt val i livet som man måste ta och gå igenom.

MEN, jag står fortfarande för att jag tycker att det är konstigt och jag skulle bli fullständigt förkrossad om min man skulle vilja bli kvinna. För oavsett vad ni säger så tror jag faktiskt inte att någon av er kan mena det när ni säger ”Åå jag skulle bli överlycklig om min man ville byta kön och bli kvinna, jag skulle stötta han för det är hans kropp!” Detta tror jag seriöst inte på.. Ingen skulle bli ”Överlycklig” om ens liv plötsligt vänds upp och ner.

Men vi är olika och vi hanterar nyheter på olika sätt. Jag är uppfostrad som en tjej och jag tror det är därför jag är nöjd med den jag är. Min bror är uppfostrad som en pojke och han är väldigt nöjd i det. Jag tror seriöst att rubbningen i ens självkänsla kommer när föräldrarna börjar klä sina pojkar i rosa och behandla sina söner till att vara flickor eller så kallade ”hen”. Det är där barnen blir förvirrade och får svårt att placera vad dom egentligen är. Det är självklart att barn som blir uppfostrade till ”hen” börjar tänka över sin identitet och vad egentligen det är meningen att man ska ha för kön.

Som många av er också påpekade så är ett ”könsbyte” någonting som är väldigt tufft och många tar till och med sitt liv för att slippa gå igenom. Varför i hela friden ska vi då uppmuntra folk till att vara ett kön dom inte är? Att man redan från tidig ålder gör det svårt för barnen att placera sin plats gör det ju inte precis bättre.

Jag vill att mina barn ska vara nöjda med vilka dom är och jag vill att mina barn ska slippa gå igenom något så jobbigt som ett könsbyte. Därför uppfostras min son till en pojke och om jag får en flicka så kommer hon självklart att uppfostras som en flicka.

Jag hoppas denna gången att ni inte tar så fruktansvärt illa upp i det jag skriver. Det är så här jag tycker och jag måste få ha rätt att uttrycka mina egna känslor, tankar och åsikter i min egen blogg. Det är så här jag tänker och så här jag önskar att uppfostra mina barn. Sen får alla andra göra precis som dom vill. Jag lägger mig aldrig i hur andra föräldrar väljer att göra och jag skulle aldrig säga att någon gör rätt eller fel. Det är omöjligt att veta vad som egentligen är 100% rätt när man är förälder, men så länge man visar gränslöst med kärlek, finns där, älskar och alltid sätter sitt barn i första hand så tror jag att man kommer väldigt långt.

Kärlek är trots allt det viktigaste och finaste i livet och just kärlek överflödar det av hemma hos oss. <3

18 reaktioner på “Pojke, Flicka, ”Hen””

  • Christin skriver:

    Ni är så fina tillsammans eran familj! Vad spännande att få veta om det blir en pojke eller flicka 🙂 Roligt med att få shoppa fina saker till den lille 🙂 Kram!

  • Liselott skriver:

    Med vårat sista barn tog vi inte reda på könet och jag hade så svårt att glädjas över det vi köpte till barnet, det var inte lika roligt som det varit med de två andra som vi tog reda könet på. Jag kunde inte riktigt känna att jag hörde ihop med barnet som låg i min mage eftersom jag inte viste könet, helt sjukt men för mej var könet viktigt för att koppla ihop barnet med mej ungefär. Men ut kom en tjej som jag hade misstänkt hela graviditeten 🙂

    • oslofru skriver:

      Jag förstår precis vad du menar Liselott! Det är faktiskt exakt så jag känner just nu, så därför vill jag gärna veta 🙂

  • Marina skriver:

    Håller med dig faktiskt, vi har uppfostrat Victoria väldigt ”flickaktigt” och allt blev rosa och ljusa färger. Skulle jag någon gång få en pojke så kommer det bli pojkaktigt, det är bara så JAG vill ha det och anser är rätt. Förstår inte grejen med att sudda bort barnens kön, varför kan man inte uppmuntra olikhetens istället och tillåta de få vara pojkar/flickor. Fast ja, det är få som är av samma tänk!

  • Em* skriver:

    Jag håller med dig fullt ut! Jag förstår inte varför det blivit så ”fult” att ifrågasätta könsneutraliseringen. Jag tycker att pojkar ska vara pojkar, och flickor ska vara flickor, så länge de mår bra av det! 🙂

  • Nicole Galvez skriver:

    Alla uppfostrar som dom vill, ingen kan bestämma i vårt precis som jag inte kan säga något om någons annans hem. Hur man själv blir uppfostrad och erfarenhet man har upplevt, de är de som formar oss som människor i framtiden. Spännande med könet på bebben 🙂 Kraam! Lycka till!

  • Jessie skriver:

    Jag håller faktiskt med i det du skriver, vilket jag själv är förvånad över. Jag har alltid varit av meningen ”när jag får barn ska jag inte köpa en massa stereotypiska färger, kläder och leksaker till dem!” och alltid varit den som högljutt gnällt inne i leksaksaffärer över färgval efter kön och så vidare.
    Nu är jag gravid med en pojke själv och gissa hur hans rum ser ut: blått. Och hans kläder är grå, blå; mörka färger helt enkelt. Jag har insett att jag faktiskt vill ha det så och att min grabb ska uppfostras efter vad jag anser vara pojkigt, sen får han precis som du skriver göra precis som han vill när han blir äldre och jag kommer stötta och älska vilket som. Men jag gör såhär nu så får vi se vad han känner sen. Jag har själv varit tillsammans med en person som ville byta kön, och jag stöttade och peppade såklart av kärlek, men nej, jag var inte glad över det. Det skulle inte vara samma person då ju vad än alla andra säger..

    Spännande att se sen vad liten där inne är för någon! Kram 🙂

  • Hannah skriver:

    Jag har svårt att se hur en könsidentitet skulle sitta i en färg. Jag menar, rosa är en färg. Blått är bara en färg. En pojk blir väl inte mindre pojk för att tshirten är rosa istället för orange eller grön? Och en flicka blir inte midre flicka för att hon har en blå eller grå body?

    Sedan har jag svårt att förstå resonemanget ”sånt som pojkar gillar” och ”rosa ting som flickor gillar”. Det finns ju inget biologiskt belägg för det. T.ex bilar är ju inget inprogrammerat, en uppfinning som är relativt ny uppfinning i jämförelse med människans ålder. Det är ju ett inlärt och kulturellt betingat beteende.

    Pojkar ÄR pojkar och flickor ÄR flickor, oavsett om de klär sig i lila, blått, gult eller leker med docka eller såg. En bör ha ett lite mer nyanserat tänk när det kommer till detta tycker jag..

  • Tanja skriver:

    Hej och varmt tack för din hälsning på min nya blogg! Roligt att gå in hos dig o upptäcka att du är gravid – min tanke är att jag sen ska vidareutbilda mej till barnmorska, vilket fantastiskt lustigt sammanträffande!

    Ha det gott och var rädd om dig!

  • Aaa skriver:

    Jag tror absolut inte att färgen eller leksakerna styr om man bli homosexuell och än mindre transsexuell! Jag är övertygad att könsidentitet är någonting inneboende, från födseln, och kan inte uppfostras varken hit eller dit. Koncentrera dig på att älska dina barn, som du redan gör, för att ge dem en stark självkänsla och de vet att de alltid duger som de är och att du alltid finns där för dem. Som du gör.
    Jag har nog sparat en stor slant pga att jag inte har någon dotter, hade shoppat mig sjuk på rosa och glitter. Men tredje pojken hade faktiskt en (visserligen blå) Lille Skutt-TUNIKA och rosa blommig pyjamas. Så mycket saknade jag en dotter. Kanske händer dig oxå efter tredje killen?☺
    Ps. Och ja, tredje pojken är nu 7 år, älskar krigsgubbar, bilar, och camouflage precis som sina bröder. Men blir det könsbyte sedan så är det nog mitt fel!

  • IL skriver:

    Kanske blir folk upprörda för att du har noll koll och fortfarande uttrycker dig transfobiskt? När du skriver att du tycker det är ”konstigt” och inte kan förstå det så uttrycker du dig ju transfobiskt?

    En pojke/flicka föds inte med någon slags gen som automatiskt gillar blått och bilar eller rosa och dockor det fattar väl du också för så dum är du väl inte? Vi uppfostrar våra pojkar att gilla bilar och blått och då gör dom det, vi uppfostrar våra flickor att älska rosa och dockor och då gör dom det. Hade vi gjort exakt precis tvärtom så hade pojkarna gillat rosa och dockor och flickorna hade gillat blått och bilar. Jag tycker du är elak som inte skulle låta din son få ha rosa om han hade velat det, men framförallt är du gammaldags och konservativ. Sorgligt när du i övrigt verkar ha en rätt sund syn på livet.

    Om du tror att man blir transsexuel för att man inte uppfostras stereotypt in i en viss könsroll så är du inte riktig i huvudet. Kanske en bra idé att läsa på om varför vissa gör könsbyten och vad de egentligen beror på? Helt vansinnigt att sitta och uttala sig så okunnigt som du gör när du inte vet eller ens orkat researcha lite i ämnnet??????

    Varför är det så viktigt för dig att fin flicka ska älska rosa och dockor? Och din pojke ska älska bilar? Varför kan du inte lära dina barn att de duger som de är istället? De kan väl få välja vilka leksaker de vill leka med? Jag tycker synd om barn som inte får en chans att välja eller utforska vad de tycker om och vad de tycker är roligt för att föräldrarna envisas med att de t.ex. bara får leka med bilar och krigsleksaker. Någonting måste hänt i ditt liv eftersom du är helt besatt av detta ämnet och livrädd för att din pojke ska vilja ha en rosa tröja – vad spelar det för roll?Vad är du rädd för och varför?

    Att du tror att dina barn inte kan bli transsexuella för att du bestämmer vilken färg de ska ha på kläderna och bestämmer vad de ska leka med – det är ju höjden av dumhet. LÄS PÅ, snälla sluta uttala dig om saker du inte kan någonting om och gör bort dig IGEN.

    Stackars alla barn som inte får en chans utan blir stereotypt uppfostrade och sedan växer upp till transfober som du.

  • Madeleine skriver:

    ingen föds blå eller rosa.

  • sofie skriver:

    Varför gillar tjejer rosa, tror ni?

  • Emma skriver:

    Hur kan du på fullaste allvar mena på att du inte har transfobi när du använder så otroligt transfobiska uttryck som ”könsbyte” och ”konstigt om min man, för exempel, skulle vilja bli kvinna helt plötsligt.”

    Det är varken ett byte eller ett val. Man är dessutom FÖDD till transperson, så att påstå att uppfostra dina barn baserat på deras könsorgan är också det transfobiskt.

    Och, jo jag skulle bli överlycklig om min partner anförtrodde sig till mig och upplevde att hen kunde komma ut med sin könsidentitet för mig, för jag till skillnad från dig är INTE transfob!

    Du skriver att du blir ledsen och känner dig missförstådd. Vad finns det att missförstå? Du skriver vidriga saker, jag hoppas verkligen du känner dig ledsen!

  • Nora skriver:

    Fast jag tror att hurevida man är transsexuell eller inte, inte beror på uppfostran. Det är något man föds med och inte kan styra över. Min uppväxt var väldigt ”neutral” och det är jag väldigt glad för. Jag hade allt från rosa till mörkblått, jag lekte med allt från dockor till traktorer. Jag tror inte att barnen blir förvirrade av en ”neutral” uppfostran. Det ger dem istället möjligheten att redan i unga utforska sig själva och vem dom vill vara och inte vem föräldern/samhället tycker att dom ska vara. Jag känner mig idag inte förvirrad utan jag känner mig fri att vara den jag är. Men det här var bara mina åsikter och du har självklart rätt att uppfostra dina barn som du vill. Lycka till med dina små! 🙂

  • Johanna skriver:

    Det är så himla mycket tjaffs om den här frågan just nu tycker jag, framför allt stör jag mig på att andra kommer med pekpinnar och ska tala om för en hur man ska eller inte ska uppfostra sitt barn. Alla gör vi ju det som vi tycker är bäst. Innan Alma föddes så visste vi inte om hon var en pojke eller flicka, men vi sa då att vi skulle köpa både pojk-och flicksaker till henne. Men sen kom hon och all släkt och vänner har köpt rosa kläder, leksaker och annat till henne. När jag själv är ute och shoppar så är det ju svårt att inte köpa en blommig klänning istället för en tråkig blårandig body. Visst finns det fina pojkkläder också, men ska jag vara ärlig så tycker jag att utbudet till flickor är så mycket roligare! Så då blir det kläder med volanger och lull lull. Till min fästmans förtret^^ hehe Nej men han förstår mig väl också. fast han vill gärna att hon ska leka lite med bilar och sådant också, och absolut, hon får leka med vilka leksaker hon vill. Min fästman har tex bestämt att han ska köpa en fyrhjuling till henne när hon blir större, för han hade en när han var liten och tyckte att det var roligt. Jag gick med på det, eftersom han lovade att det kommer bli en rosa fyrhjuling^^ hihi

  • Lotta m nio skriver:

    ” Jag tror seriöst att rubbningen i ens självkänsla kommer när föräldrarna börjar klä sina pojkar i rosa och behandla sina söner till att vara flickor eller så kallade ”hen”. Det är där barnen blir förvirrade och får svårt att placera vad dom egentligen är. Det är självklart att barn som blir uppfostrade till ”hen” börjar tänka över sin identitet och vad egentligen det är meningen att man ska ha för kön.”

    Kopierade dina ord från ditt inlägg… Det var tamejsjutton det mest kloka jag läst på länge! Hejja dig!
    Nu för tiden får man va livrädd för påhopp bara för att man faktiskt väljer att köpa tex en rosa jacka till sin flicka…

    Lycka till med kommande bebisen o din fina lilla familj! =)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *