Snacka om logistik

Godmorgon!

Idag var det första dagen som M skulle tillbaka till sitt jobb och jag skulle få ta hand om båda pojkarna på morgonen. Oskar är fortfarande tät i näsan och har väldigt svårt att sova liggandes på nätterna, så vi fick turas om att hålla han upprätt och få han att sova under natten, samt suga hans näsa och hjälpa han att underlätta trycket med saltvattenlösning. Stackars liten, men tyvärr är det ingenting som läkaren kan göra just nu, utan det är bara att vänta ut denna dumma förkylning och hoppas att han blir frisk snabbt!

I alla fall, natten var tuff och M åkte till jobbet redan kl 05 eftersom han ändå inte kunde få sova. Kl 06. blev Oskar helt tokig och bara gallskrek för att han var så tät, så då försökte jag själv att suga ut hans näsa, men det gick väl lite si sådär, så då gick jag upp med honom istället och bar han upprätt i babybjörnen tills han lugnade sig och somnade. Sen började jag göra i ordning matlåda till Filip, plocka fram kläder han skulle ha på sig och förberedde allting till förskolan. Efter en stund så tänkte jag att jag kanske kunde lägga ner Oskar i babynestet, men då vaknade han såklart igen och var hungrig. Så då fick jag amma, sen byta blöja, byta kläder och när han var påklädd så bajsade han igen.. av med kläderna, bytte blöja, på med kläderna. Phu. Klockan tickade iväg och till slut så lugnade sig Oskar och kunde ligga tyst och stilla i sitt babynest. Tack och lov, nu kunde jag gå upp och väcka Filip.

Alldeles genomsvettig satte jag mig i soffan med Filip och bad till Gud att det skulle gå smidigt nu när båda barnen var vakna. Jag fick bytt blöja, klätt på kläder och sen gav jag Filip en macka som han kunde äta. Då blev Oskar plötsligt ledsen och hungrig igen.. Dags att amma med Filip som ville sitta i knät samtidigt. Jisses, detta gick ju bra, men hur sjutton ska jag ta mig ner till dagis med båda dessa pojkarna?

När båda två hade ätit upp och var mätta och belåtna så var det dags att ta sig ut. Som tur var så somnade Oskar i sin bilstol och jag kunde lugnt och stilla klä på Filip ytterkläderna och ta med han ut till bilen. Hittills gick allting väldigt bra. Väl framme vid förskolan så ville självklart inte Filip gå själv, utan han ville också bli buren. Så där gick jag med Filip på ena armen (13kg), Oskar på andra (4,5kg) och rullandes på en barnvagn med fasta hjul som är omöjlig att svänga på. Gissa om jag var totalt genomsvettig när jag väl kom in och fick överlämnat Filip till personalen! Haha. Jesus säger jag bara, att vara tvåbarnsmamma är ta mig tusan en redig utmaning!

På tal om något helt annat så är mina pojkars små fötter det absolut sötaste som finns. Jag har alltid varit helt tokig i Filips fossingar och nu har jag blivit lika galen i Oskars. Dom är så himlans små och söta!

bebisfotter

Nu ska jag äta lite frukost och sen hoppas jag att Oskar vill sova så att jag också kan lägga mig en stund! Kram så länge

4 reaktioner på “Snacka om logistik”

  • Annica skriver:

    Hehe, ja det är en ekvation som heter duga! 🙂 Min stora tjej hade inte lärt sig att gå då nr 2 föddes (stora var 12,5 månad då lillasyster föddes) så jag fick ju ofta bära på dem båda. Och nu då? Nu är de snart 2,5 och 1,5 år gamla och jag väntar nästa bebis som ska födas i januari. Så tre barn under tre år blir det ju då. :p

    I vår ska även äldsta få börja med tillväxthormonsprutor, båda tjejerna har astma så det är ju morgon och kvällsmediciner där. Och sedan en helvetes massa sjukhusbesök känns det som då det krävs pga syndromet äldsta har. De har båda dessutom krånglat med maten och har en del allergier, så blir ju en del att göra. :p

  • Ida skriver:

    Har ni testat att sätta lite Bröstmjölk i hans täppta näsa? 🙂
    (Det brukar vara ett bra knep mot täppt näsa!)

  • Ylva skriver:

    Fullt upp med andra ord! 🙂 Men mysigt verkar det också vara, bäbisfötter är ju sååå söta 🙂

  • sandra skriver:

    Vi andvände babyskyddet när Cocco var förkyld så sov hon i den som jag satte i hennes säng. Då sitter de högt me huvudet. Fast hon sov bara halva natten men det fjorde att vi fick sova en stund och det var behövligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *