Så synd om honom

Filip hade den värsta feberfrossan vi någonsin upplevt förut idag, så vi ringde till akutmottagningen och fick komma in med honom med en gång. Eftersom vi inte ville ha minstingen med på sjukhuset så tog vi en promenad under tiden.

sjöutsikt Det är så vackert och fridfullt här och det var skönt att få andas lite frisk luft. Vi gick tre varv runt sjön innan M ringde och sa att dom var klara på sjukhuset..

promenad

Filip har både öroninflammation och halsfluss. 🙁 Det är så otroligt synd om honom. Han åker på det ena efter det andra och det känns nästan aldrig som att han får lov att vara riktigt frisk..
Han fick ett penicillin nu som vi hoppas hjälper honom så att han mår bättre snabbt. Förra gången fick vi ju avbryta hans penicillinkur eftersom han fick en allergisk reaktion, men nu fick han något annat märke som vi får hoppas att han tål. Vi är hemma igen och Filip sover uppe på sitt rum och vi sitter och tar det lugnt och funderar på framtiden. Vi har börjat tänka och fundera på vad vi vill och hur vi vill att dom kommande åren ska vara och så som vi såg framtiden för oss förut har ändrats lite grann nu den senaste tiden. Exakt vad vi tänker och hur vi kommer göra framöver återstår att se, men jag lovar att hålla er uppdaterade om det sker några drastiska ändringar 😉

 

4 reaktioner på “Så synd om honom”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *