Dödsångest

Godmorgon!

Eller, usch, jag vet inte vart jag ska börja. Men jag skrev ju igår att jag inte mådde helt hundra och det blev bara värre och värre. Jag vet inte om det har med att jag sov dåligt natten innan och att jag slarvade med maten, men jag mådde så ruskigt illa att jag inte kunde äta någonting direkt. Vi gick och la oss tidigt och somnade nästan med en gång och som alltid så vaknade ju Oskar någon gång mitt i natten och ville ha mat och då började mardrömmen för mig. Jag kunde inte somna om, började må äckligt illa, frossade och kände hur jag plötsligt fick feber och kände hur hjärtat började klappa fortare. Dödsångest…

Jag har lidit av dödångest sen jag flyttade hemifrån ungefär och det är alltid som värst på vinterhalvåret och självklart varit värre till och från. Jag vet inte varför det händer och det finns heller inga tecken på när det ska komma, utan plötsligt kan jag bara känna hur ångesten kommer över mig och om jag inte lugnar mig så får jag hjärtklappning och känner en konstig känsla av att jag kommer att dö. Det kanske låter konstigt för er som inte varit med om något liknande, men för mig är detta inget nytt, men det är fortfarande lika läskigt för varje gång det sker..

I natt var jag så rädd.. Jag gick upp till toan för att se om jag kunde kräkas, men då försvann illamåendet, så det var nog ingen maginfluensa, så jag gick och tog en ibux och la mig jämte M.. Började frossa och började tänka och blev rädd, vilket gjorde att hjärtat började klappa iväg.. ”Älskling, jag är rädd..”. M vände sig om och höll om mig, klappade på mig och fick mig att lugna mig. Efter en timma ungefär kunde jag känna mig varmare och fick äntligen somnat igen.

Egentligen skulle jag ha Filip hemma idag fram tills vi skulle åka, men M väckte mig och sa att han kunde ta Filip till förskolan innan han åkte iväg till jobbet så att jag fick sova. Jag vände mig om och somnade om med en gång och vaknade igen kl 8.30 och kände mig betydligt mycket bättre igen.

Jag känner mig lite tung i kroppen och trött, men betydligt mycket bättre än igårkväll/natt. Jag har precis duschat och gjort mig i ordning och nu ska jag äta en stor och god frukost för att få lite energi så att jag orkar ta tag i att packa väskan för Sverige.

profilÖnska mig lycka till så att jag inte glömmer något 🙂 Jag ska hämta Filip på förskolan innan han ska sova middag så att han förhoppningsvis kan sova en bra bit på vägen i bilen istället. Vi ska åka till Alingsås och bo hos mina föräldrar och det ska bli så otroligt mysigt och kul att få träffa dom igen. Mamma var ju här för någon vecka sen, men min pappa har jag inte sett på allt för länge!

Nä hörni, nu får jag sätta fart om jag ska bli klar i tid. Ni glömmer väl förresten inte att det är sista dagen att vara med och tävla om den perfekta julklappen till era barn/barnbar/syskon, till ett värde av 1399kr? Klicka HÄR för att komma till tävlingen! 😉

4 reaktioner på “Dödsångest”

  • jennie skriver:

    Men kära vän. Det låter ju inge vidare att du får så. : (

    Önskar dej lycka till på att du inte glömmer något.:) stor kram

  • mimmi skriver:

    Flera i min släkt har panikångest. Även min dotter. Der kommer plötsligt och man får panikkänsla,.hjärtklappning, yrsel och illamående.
    Det är inte kul.
    Psykologens råd var att ”gå igenom det” precis som du gjorde på.natten.
    Hopp du får lugn o mysig helg i Sverige. Kram

  • Hoppas du mår bättre nu och att ni får en härlig minisemester hos dina föräldrar 🙂

  • Johanna skriver:

    Usch vad obehagligt. Min mamma kunde få sådana där dödsångestattacker när jag var mindre, en del av förlossningsdepressionen hon fick efter min lillasyster och som barn tyckte man att det var otroligt jobbigt att se sin mamma i ett sådant tillstånd. Det kunde nämligen komma när som helst på dygnet och då var det lilla jag, 6 år gammal, som fick vara stark och säga till mamma att hon inte alls kommer dö och att det snart går över. Ja usch ja!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *