Vi två, älskling

Hej på er,

Nu har vi lite rast på kursen och som vanligt så vill jag ju titta in här och säga hej till alla er underbara läsare.

min_man_kärlek

När man genomgår stora förändringar i livet, så som jag gör nu, så är det viktigt att man har nära och kära runt omkring sig som förstår, stöttar och önskar en väl. Det gör verkligen min man och jag är så tacksam och glad över att jag har honom att luta mig på när jag kommer hem från långa och intensiva dagar. Dessutom kommer det att bli en stor omställning att gå från att vara hemmafru/mammaledig/bloggare, till att plötsligt ha strikta tider och regler att följa och förhålla sig till. I det yrket som jag kommer att jobba med så kommer det dessutom att vara långa dagar och en hel del övernattningar, vilket innebär att M blir själv hemma med barnen. Det kommer förmodligen bli rätt så tufft i starten, men förhoppningsvis så är det någonting man vänjer sig vid med tiden.

Min mamma har alltid rest väldigt mycket i sitt yrke och är Dimond på SAS, så ni kan ju säkert förstå att det blir en hel del resdagar i året. Jag kommer såklart ihåg att jag saknade mamma väldigt mycket när hon var borta, men det var desto roligare att vara med henne när hon var hemma. Så allting är såklart bitter-sött när det kommer till arbete och tid borta från barnen. Jag har ju varit hemma 24/7 i tre år nu och alltid funnits där för mina barn och min man. Men nu var jag trött på att vara hemma och ville satsa på min egen karriär och sökte därför till ett yrke jag alltid drömt om att få prova på och jobba med. Så nu när min föräldraledighet var över så tog jag chansen, sökte jobbet och nu är jag här.

Provar man inte så får man heller aldrig veta.. Jag har bestämt mig för att det är detta jag önskar att göra nu och tack vare allt stöd från min man så vet jag att jag kommer att klara det här. Min man är världens finaste, mest omtänksamma och snälla människa man kan tänka sig och jag är så innerligt tacksam över allt han gör för mig och våra barn.

kärlek

Så tack älskling, utan dig hade jag aldrig klarat mig!

1 reaktion på “Vi två, älskling”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *