Så sjukt mycket ångest

Den sista tiden har jag haft det rätt så tufft. Jag har inte velat prata om det och jag har inte direkt visat det utåt, men min närmsta familj vet hur jag egentligen mår. Det har varit några jobbiga dagar i det sista och man kunde ju trott att jag hade det helt fantastiskt när jag är ledig här hemma i flera dagar, men ska jag vara helt ärlig så bygger det bara upp en massa ångest och tid till att tänka efter. Jag är en person som mår bäst när jag har många bollar i luften, många måsten och ständigt någonting att göra och fokusera på. När jag inte har det så blir jag deppig och börjar tänka.

Jag tror att en stor anledning till varför jag känner så här är dels för att det har varit vinter och mörkt så länge. Jag är en vädermänniska och blir väldigt påverkad av ljus och mörker. Att jag är trött på snön, kyla och mörker är en underdrift och det gör mig omotiverad till att göra någonting när är så här. Jag var nog en björn i mitt förra liv som gick i ide på vintrarna skulle jag tro.

Förutom att det är vinter så är jag dessutom deppig över att vi ska flytta. Inte över själva flytten, men för att vi har sålt massa möbler här hemma vilket gör att det känns tomt och trist. Det känns liksom inte riktigt som vårt hem längre, utan nu bor vi bara här i väntan på att få flytta om bi förstår vad jag menar..

Den 1 april får vi nycklar till vårt nya tillfälliga boende som vi ska vara i tills nästa år då vi ska flytta på riktigt. Kan ju vara detta med att det bara är ett tillfälligt boende som ger mig ångest. Vi ska liksom bara vara där i ca 1,5 år innan det är dags att flytta igen..

Sen borde ju egentligen detta året vara ett av dom största och roligaste i mitt liv då jag fyller 30 år. Men, för mig känns det bara som att jag blir äldre och ett steg närmare döden. Sjukt att jag tänker så men jag gör det och jag kan inte hjälpa det. Att jag har kommit långt i mitt liv, har haft den bästa uppväxten med dom finaste föräldrarna och bror man kan tänka sig, att jag träffat en man och fått två egna fantastiska barn, att jag har det ekonomiskt stabilt och får jobba med det jag älskar… Att jag har lyckats så bra med mitt liv borde ju göra mig lycklig, men om jag ska vara helt ärlig så får det mig mest att känna mig rädd. Livrädd för att något ska hända och allt ska försvinna. Jag vill inte bli äldre, jag vill bara stanna här och nu och leva i denna stunden för alltid. Varför måste man bli äldre för?

Jag brukar ha tuffa perioder varje vinter och lustigt nog har jag skrivit om det i bloggen varje gång. Jag har skrivit om tips på hur man ska tänka och göra för att må bättre och har även skrivit ner mina tankar och känslor, precis som jag gjort just nu. Som alltid går känslorna över och i takt med att våren börjar krypa sig på så försvinner även min ångest. Våren och sommaren brukar jag må som allra bäst så nu längtar jag tills det blir ljusare tider och tills dess så är jag obeskrivligt tacksam över allt stöd och kärlek jag får från min familj.

Jag får vara lite egoistisk och ha barnen hemma hos mig när jag är ledig så att jag inte behöver vara själv. Och så ska jag försöka komma igång med träningen igen och äta hälsosamt eftersom jag vet att jag mår mycket bättre i psyket när fysiken är bra. Men bortsätt från att göra det självklara för att må bättre så är det nog bara att inse och acceptera det faktum att vintern suger.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *