Visar inlägg från "familjen"

Kära svärmor och farmor

Godmorgon,

Äntligen fredag, eller? Ja, äntligen skulle jag verkligen vilja påstå för nu är det över en vecka sen M blev inlagd på Ahus sjukhus och igår fick han äntligen följa med hem. Dom vet fortfarande inte vad det är för fel, men nu har han fått mediciner som gör att han kan fungera betydligt mycket bättre än vad han kunnat tidigare dagar. Så nu är det bara att vänta och hoppas att han blir bättre och bättre och sen ska han få komma till en specialist som ska utreda sjukdomen vidare.

I alla fall, vi är hemma och samlade och barnens farmor är även här. Det har hjälpt mig något enormt att ha henne här när M har varit dålig. Det har varit en trygghet för både mig och barnen och så har det dessutom varit väldigt mysigt för mig att få spendera kvalitétstid med min underbara svärmor.

Barnen har verkligen älskat att ha farmor på besök i veckan. Hon har lagat så otroligt god mat och igår lagade hon nästan 50 pannkakor som vi har frusit in och lagt i matboxen som pojkarna ska få ha med sig till förskolan idag. Lyx!

Om en liten stund ska jag köra tillbaka henne till stationen i Oslo centrum så ska hon åka tillbaka till Sverige igen. Sen ska jag åka och hämta ut en hyrbil som vi ska ha imorgon när vi ska flytta och sen ikväll kommer mina föräldrar hit eftersom dom ska hjälpa oss att flytta i helgen. Det blev ju inte riktigt som planerat eftersom M är sjuk och inte kan hjälpa till, men som tur är så kunde min bror och hans sambo hjälpa oss, så det ska nog gå fint att flytta i alla fall.

Hoppas ni har en fin fredag allihopa och tack så jättemycket för alla snälla och stöttande kommentarer och mail jag har fått i denna tuffa period. Kram på er!

Livet är så oförutsägbart

Det känns så långt bort nu… Dagarna då vi gick runt i Göteborg och hade en mysig familjehelg tillsammans. Jag satte mig tillbaka i soffan och kollade igenom bilderna som vi hade fört över på datorn samtidigt som barnen satt och åt frukost. Det gav mig både en ro, samt en liten sorg att titta igenom bilderna. Livet är så oförutsägbart och om det är någonting jag har lärt mig nu efter att M har legat på sjukhus i snart en hel vecka är att aldrig igen ta dessa ”vanliga” dagar för givet…

Man vet aldrig vad som händer i livet och man kan tyvärr aldrig förvänta sig eller räkna med någonting alls. Därför är det så viktigt att ta varje dag till sig och försöka njuta av små stunder i vardagen.

Jag har alltid varit en person som sätter stora mål och ser fram emot vad som kommer att hända i framtiden. Jag har alltid haft väldigt svårt att njuta av det jag har här och nu och att leva i nuet. Men efter denna hemska veckan som gått nu så ska jag lova mig själv att föröka uppskatta alla dagar som man får leva och må bra tillsammans. Bara att få sitta jämte barnen i soffan på morgonen och andas in deras doft, hålla om dom och bara vara är något som jag aldrig mer kommer att ta för givet. Varje dag, varje timma och varje sekund vi är friska och mår bra är något jag från och med nu kommer att vara evigt tacksam över.

Nu ska jag åka till min man och krama om honom extra hårt och hoppas på att vi får veta mer om vad det kan vara för fel.. Sen ska jag hämta hans mamma i stan och så ska vi åka tillbaka till honom igen och vara där så länge vi kan innan vi måste hämta barnen på förskolan igen.

Jag såg att ni var några som undrade över varför det tar sån tid för honom att få göra en MR. Det är för att det är fler akuta fall som står i kö. Men nu har han fått göra en MR, läkarna kunde inte fastställa vad felet är, så nu väntar vi på att en specialist ska se på bilderna…. Vänta är någonting man måste lära sig att göra i sjukvården dessvärre… Allt tar sin tid.

Frisk luft

Då har jag precis varit och lämnat barnen på förskolan och ska strax åka iväg till butiken och handla lite grejer som M ville att jag skulle ta med mig till sjukhuset. Tyvärr har vi inte fått veta mer vad det kan vara för fel och väntar fortfarande på att han ska få göra en MR.. tredje dagen vi väntar nu. Jag kan ju lugnt påstå att jag börjar bli j*vligt frustrerad över all denna väntan. Nu vet dom ju vad som ska till för att ta reda på problemet, men så ska det ta sån jäkla tid att få utföra en MR… Grr.. Känner att jag blir galen av denna väntan och jag har ont i hela kroppen på grund av att jag vet att min man ligger där på sjukhuset och lider av smärtor.

Bilderna ovan är från när vi var i Slottsparken i Göteborg. Tänkte att dom passade någorlunda bra in i detta inlägget då jag tog en promenad med barnen ner till förskolan. Jag behövde lite frisk luft innan jag sätter mig i stolen jämte min man på sjukhuset idag…

Fortfarande inlagd på sjukhuset..

Då var det en ny dag, en ny dag utan någon ny information om min man. Vi väntar på att han ska få göra en MR för att ta reda på vad det kan vara för fel. Tyvärr är det längre väntetid än vad vi önskar.. Så det är bara att vänta. Under tiden är han inlagd på sjukhuset och får starka smärtstillande. Det är egentligen besökstid på sjukhuset mellan 16-20, men eftersom jag under den tiden måste vara hemma med barnen så har jag ingen möjlighet att besöka honom då. Igår var jag där under dagen trots att jag inte fick och idag tänker jag också åka till honom medan barnen är i förskolan. Jag måste ju få vara hos honom..

Bilden har egentligen ingenting med situationen att göra. Men just nu är inte fotografering och muntra blogginlägg någonting som ligger högt upp på prioriteringslistan. Hoppas ni förstår.

Håller tummarna på att min man blir frisk och får komma hem snart. Saknar honom något enormt och vill så gärna få tillbaka den vanliga vardagen tillsammans..

Stark för dom små

Jag är ledsen för dålig uppdatering men jag klarar helt enkelt inte av att skriva eller fokusera på någonting annat än att försöka vara en stark mamma för mina barn just nu…

M är fortfarande inlagd på Ahus sjukhus. Min svärmor har åkt hem, men kommer tillbaka på onsdag och hjälper mig. Tills dess är jag själv med barnen och får besöka M på sjukhuset under dagarna när pojkarna är på förskolan. Till helgen kommer mina föräldrar också. Det här kan jag lugnt påstå har varit/är en av dom värsta perioderna i mitt liv.. Jag vill ha hem min man.